Gruvstugan och dess historia

Förbi Gruvstugan går en urgammal färdväg.

Vägen leder från jordbruksbygden i söder till de östgötska Järnbergslagen i norr.

 

Hällestad var en viktig handelsplats i utbytet mellan järn och brödsäd.

 

 

Gruvstugan är det enda hus, som ännu finns kvar av en mängd byggnader med olika funktioner, som växte upp kring Hällestads Storgruva under andra halvan av 1600-talet.

 

Märkliga händelser hade vid den tiden börjat inträffa i de djupa skogarna i Hällestad.

 

Den vallonske finansiären Louis De Geer hade tillsammans med en landsman, som hette Wellam De Besche övertagit driften vid Kronans järnbruk i Finspång. De båda nya bruksidkarna kom från Vallonien, som ligger i nuvarande Belgien. De hade med sig till Sverige en affärsidé, som de ville pröva.

 

De tänkte försöka gjuta kanoner av järn istället för brons, som ditintills varit den vanligaste metallen. Det som då först och främst behövdes var en sorts järnmalm, som lämpade sig för gjutgods. Dessutom behövde de stora mängder träkol.

 

Wellam De Besche blev den operative ledaren i det nya företaget. Han visste sedan tidigare att lämpliga järngruvor fanns i Hällestads bergslag vid Malmstorp och att skogarna där var djupa och i det närmaste outtömliga på virke. Därnäst behövde Wellam De Besche folk som förstod sig på gruvarbete och kolning och han behövde bönder som var hästkarlar. Sådana människorna bodde förvisso i Hällestad, där bönderna haft bergsbruk som en del av sin försörjning i över 300 år. Wellam De Besche var ändå inte riktigt nöjd. Därför kontrakterade han skogsarbetare och kolare i det egna hemlandet. De skulle införa ett nytt kolninghssätt i Sverige. En del av dem kom till skogarna runt Gruvstugan.

 

 

När bruksrörelsen tog fart i Finspång blev järngruvorna vid Malmstorp en viktig puzzelbit. På andra sidan vägen där Gruvstugan nu ligger hade malmletaren Lars Olufsson år 1647 upptäckt en fyndighet av järnmalm, som till stor del skulle försörja kanongjuterierna vid Finspong under femtio år framåt i tiden. Brytningsrätten till gruvorna i Hällestad tillhörde visserligen enligt lagen bergsbönderna, men Kungens bergscollegium i Stockholm, som insåg betydelsen av den vallonska satsningen i Finspång tillät Wellam De Besche att förhandla sig till brytningsrätten i bergsböndernas äldsta gruva. Han förvärvade därmed rättigheten att tränga bort bergsbönderna från deras "Bredgruva".

 

Bönderna sökte sig visserligen till ett nytt gruvfält alldeles i närheten, men de knöt näven i byxfickan och bergsböndernas motvilja till Finspongsgodsets ägare gick i arv så länge bergslagen bestod.

Mer än 300 år!

 

Det är detta som gör historien kring Hällestads Storgruva och Gruvstugan så spännande. Bönderna var avoga mot Finspong och det uppstod ständiga bråk mellan bergsbönderna och Finspongsgodsets ägare. Människor som bråkar och är missnöjda stämmer varandra till tinget och då skrivs det protokoll. Det skrivs brev och klagoskrifter också och det görs utredningar och det skrivs rapporter. På så sätt blir dokumentationen omfångsrik Dokumentationen från Hällestads bergslag förvaras nu på Landsarkivet i Vadstena och Riksarkivet i Stockholm. Många brev och anteckningar har också blivit citerade av bergshistoriska forskare från när och fjärran under minst 200 år. Ett sådant viktigt dokument om bergverksamhetens ålder i Hällestad påträffades år 1747. Det finns nu på Riksarkivet i Finland.

 

Vi i Gruvspelsgruppen vet på så sätt en hel del om Hällestads bergslag och om Gruvstugan, som var navet i bergsbruket på 1600-talet. Därför har vi också ett underlag som duger till uppslag för många teaterpjäser vid Gruvstugan och till andra spännande berättelser.

 

Men händelserna kring Gruvstugan har dessutom en annan och djupare betydelse. De utgör speglingar av en mycket större process i Sveriges ekonomiska historia från den tid då naturahushållningen fasades ut och ersattes av penninghushållning och begynnande kapitalism.

 

Skogarna kring Gruvstugan kan också ruva på en del av svaret på frågan om hur ett månghundraårigt skogsutnyttjande påverkat eller kanske inte alls har påverkat livsbetingelsrna för växter och djur.

 

Det är därför det är så viktigt att historien hålls levande och det är det vi försöker bidra till vid Gruvstugan.

 

Jan-Eric Karlström

Efter nyår påbörjades inkörningen av träkol från milorna i skogen till kolhusen vid järnbruken. Ett helt årsbehov träkol skulle läggas på lager i kolhusen under den korta tid sjöisarna bar och kärren var frusna.

Historiskt sett är hela Hällestad en enda stor skattkammare för alla dem, som vill besöka gångna tider och intressanta miljöer.

På vintern är det lugnt och stilla kring Gruvstugan i Hällestad.

Men i gamla dar´, för hundra år sedan eller ännu längre bakåt i tiden, var januari en stressig månad för bergsbönderna.

Kolkörningen var mest viktig. Därnäst kom timmerstockarna som skulle fraktas från skogen till flottleden.

Inne i Gruvstugan finns det mycket intressant kunskap. Allt är skapat av Jan Eric Karlström - från häftena om bergsbruket till alla fina modeller om arbetet i gruvorna.

webmaster

 

Copyright ©2011 [Gruvspelet]. Med ensamrätt.

 

Senast uppdaterad 2018-05-06